Scania
 A Region in Europe


 

Del III 

SKÅNELANDS FLAGGA  

"Historia och historier bakom den rödgula korsflaggan"

The Scanian Flag - in English. 

av fil.dr. Sven-Olle R Olsson, Malmö

Utgiven och copyright: Stiftelsen Skånsk Framtid 1993.

 På grund av omfånget på denna skrift har den delats upp i tre delar:
Del 1: Förord - Den äldre historien.
Del 2: Historier om den moderna Skåneländska flaggan.
Del 3: Efterskrift - Bilagor - Enkät om flaggan.

Hela publikationen i pdf-format här.

Slutord
Således kan envar nu hissa den nya kulturhistoriska symbolen för Skåneland. Flaggan har rötter som sträcker sig långt tillbaka i Danmarks historia och som antagligen också sträcker sig långt tillbaka till Danmarks och Nordens gemensamma katolska ärkebiskopssäte i Lund strax efter vikingatiden. Denna nya kultursymbol är politiskt helt obefläckad och kan användas i alla kulturella, turistmässiga, representativa och personliga sammanhang.

Syftet med Stiftelsen Skånsk Framtids insats med historiskt förankrad utformning och den officiella registreringen i Skandinavisk vapenrulla av både flagga och vapen, har varit att få fram en neutral kultur- och hembygdsflagga, som kan tjäna som regional landssymbol.

Det finns nämligen ingen annan gemensam symbol för Skåneland, eftersom det endast finns officiella landskaps- och länsvapen för Skåne, Blekinge, Halland, Malmöhus och Kristianstads län.

Stiftelsen Skånsk Framtid har också i augusti 1993 sänt ut särtryck av Skandinavisk Vapenrulla till alla kommuner i Skåne, Halland och Blekinge med uppmaning att använda den Skåneländska flaggan vid sidan om den svenska riksflaggan.

Flaggsymboler har stor betydelse. Idag går utvecklingen mot ett regionalt Europa snabbt. Överallt lyfts de regionala och nationella kulturerna fram, inte minst markerade i sina flaggsymboler.

Kulturregionen Skåneland, med eget språk och med unik historia och kultur, är en av Europas regionala nationer. Således bör Skåneland synas med den rödgula korsflaggan, som en samlande symbol i alla sammanhang både inom och utanför Skåneland.

 

Litteraturförteckning

Assarsson, David: Det skånska problemet. Credos Förlag, Stockholm 1923.
Andersson, Per: Nordiska korsflaggor. Bokförlaget Draking, Mjölby 1992.
Bartholdy, Nils: Dannebrogskorsets form og visionære baggrund. HeraldiskTidskrift 64, 1991.
Bendixen, Kirsten: Denmarks Money. The National Museum of Denmark, Copenhagen 1967.
Broberg, Peter: Litta blannat om flaggorna kring Skåneland. Från Skånska Akademiens årsskrift 1988, 108-114.
Bruhn, Helge: Dannebrog og danske Faner gennem Tiderne. Köbenhavn 1949.
Flensburg, Peter: Möntårbogen 1977, Gentofte 1977.
Klinge, Matti: Finlands blåvita färger. Schildts, Keuru 1988.
von Konow, Jan: Svenska flaggan, När? Hur? och Varför? Atlantis, Stockholm 1986.
Kälde, Bengt Olof: Series Archiepiscoporum Upsaliensis AD MCMLXXXV. Heraldisk Tidskrift, 35, 1977.
Kälde, Bengt Olof: Svenska Kyrkans heraldik. Heraldisk Tidskrift, 35, 1977.
Kälde, Bengt Olof: Uppsala ärkestifts vapen. Ärkestiftet 1987/88. Uppsala 1987.
Lindsay Galbreath, Donald: Papal Heraldy. Heraldy Today. London 1972.
Neubecker, Ottfried: Das Kreuz als Christliches und Staatliches Symbol. Genealogica & Heraldica, Copenhagen 1980.
Thiset, A: Skaanske By- og Herredsvaaben i den danske Tid. Historisk Tidskrift för Skåneland, 1, 1903, 333 - 362.
Traetteberg, Hallvard: Unionsvåpen. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medelålder.
Åberg, Alf: Historik. Den svenska flaggan. I boken Flaggan och fanan, utgiven av Stiftelsen Sveriges Nationaldag och Svenska Flaggans Dag 1986, 9 - 17.

 

Förordning för Skånelands flagga

  1. Flaggan är i rött fält ett gult kors, i en duk med formaten 3-1-3 på höjden och 3-1-4,5 på längden, enligt SVR 431/92. Färgerna är klar rött och klar gult.

  2. Flaggans storlek skall stå i rimlig proportion till flaggstångens längd. Höjden på flaggan bör vara ungefär 1/5 av flaggstångens längd. När flaggstången är anbringad på en byggnad bör flaggans storlek vara större. Fasadflaggor bör täcka hälften av flaggstångens längd.

  3. När flaggan skall halas till halv stång skall den hänga minst på halva flaggstången och mest 2/3 av flaggstången.

  4. Flaggan får användas som dekoration på väggar och bordssidor, men ej som bordsduk. Inga tecken eller någon skrift får förekomma på flaggan.

  5. En Skånelands vimpel har ett övre rött fält och ett undre gult fält. Korsvimplar får ej förekomma.

  6. Trasiga, smutsiga och solfällda flaggor får ej användas.

  7. Flaggan hissas kl. 8 på morgonen och halas senast kl. 20 på kvällen. Går solen upp senare än kl. 8 och ner tidigare än kl. 20hissas och halas flaggan när solen går upp resp. ner. Undersommaren gäller tiderna 9 på morgonen och 21 på kvällen. Flaggan får aldrig vara hissad efter solnedgång.

  8. Flaggan får aldrig beröra marken.

  9. En uttjänt flagga skall alltid brännas.

 

Officiella flaggdagar i Sverige

1 jan: Nyårsdagen
28 januari: Konungens namnsdag
12 mars: Kronprinsessans namnsdag
Påskdagen
30 april: Konungens födelsedag
1 maj
Pingstdagen
6 juni: Sveriges Nationaldag och Svenska Flaggans Dag
Midsommardagen
14 juli: Kronprinsessans födelsedag
8 augusti: Drottningens namnsdag
September: Dag för val i hela riket till Riksdagen (ordinarie val: tredje söndagen i september vart tredje år)
24 oktober: FN-dagen
6 november: Gustav Adolfsdagen
10 december: Nobeldagen
23 december: Drottningens födelsedag
25 december. Juldagen

 

Officielle flagdage i Danmark:

1 januari: Nytårsdag
23 mars: Dronning Ingrid
9 april: Besaettelsen 1940 (Halv stang til kl. 12.02)
16 april: Dronning Margrethe II
27 april: Prinsesse Carol Math
29 april: Prinsesse Benedikte
5 maj: Danmarks befrielse
26 maj: Kronprins Frederik
5 juni: Grundlovsdag
7 juni: Joachim
11 juni: Prins Henrik
15 juni: Valdemarsdag
25 december: 1 juledag
Langfredag (halv stang)
1 påskedag
Kristi Himmelfartsdag
1 pinsedag

 

Flaggdagar i Skåneland
I Skåneland bör man i stort följa de svenska flaggdagarna och sitt samvete. Bland de danska flaggdagarna är det främst Valdemarsdagen som bör uppmärksammas. En Skåneländsk flaggkalender kommer att utarbetas.

 

EFTERSKRIFT

Denna skrift om Skånelands flaggas historia är ett första försök att sammanställa allt vi vet om flaggan. Tyvärr är många uppgifter om dess tidigare historia odokumenterade i källskrifter. Detta behöver inte betyda att de fattas utan kan istället bero på att man inte aktivt letat tidigare. Konsekvensen har blivit att jag har varit tvungen att ta med alla typer av hörsägner, vilka får kvarstanna som sådana tills de blir antingen dokumenterade eller förkastade. Forskningen befinner sig inte i så långt framskridet stadium inom detta område att det är möjligt att värdera de olika utsagorna ännu. Därför har jag valt att presentera materialet som det är idag med alla brister för att senare kunna göra en ordentlig värdering när mer information har inkommit.

Flagga gärna skåneländskt!
Varför inte både skånskt och svenskt!
Eller skåneländskt, svenskt och nordiskt!

Stiftelsen Skånsk Framtid
Box 93
240 30  Marieholm

 

Enkät

Vad gäller den senare historien från 1870 till dags dato kan alla, som har någon erfarenhet eller något minne förknippat med flaggan hjälpa till. Det saknas nämligen även här åtskilliga pusselbitar speciellt vad gäller tiden före 1960. Svara gärna via email här: ssf@scania.org .

 

 

FRÅGOR 

Vi är mycket tacksamma om Du skriftligt ville besvara följande frågor:

  1. När och under vilka omständigheter hörde Du för första gången talas om den skåneländska flaggan?

  2. När och under vilka förhållanden såg Du för första gången en skåneländsk eller skånsk flagga?

  3. Vad tyckte du om nymodigheten? Vad fick den dig att tänka på? Tyckte Du att den var en trevlig regional symbol, eller kanske ett uttryck för skånsk separatism, högfärd eller självgodhet?

  4. Är den en bra samlande symbol för hela Skåneland som komplement till Skånes, Hallands, Blekinges och Bornholms landskapsvapen som flaggor?

  5. Vad skulle Du tycka, om alla Skånelands kommuner skulle flagga skånskt och svenskt, sida vid sida?

  6. Vad tycker Du om att måtten på Skånelandsflaggan idag mera överensstämmer med Dannebrogen än den svenska flaggan?

  7. Vilka är det som främst hissar den skånska flaggan? Skåningar i förskingringen, "urskåningar" i Skåne eller  .....? Spelar ålder eller social tillhörighet någon roll?

  8. Har det varit eller är det geografiska skillnader vad gäller bruket att flagga skånskt?

  9. Är det så att historiskt kunniga personer finner en flagga som står för vår egen skåneländska historieprofil självklar? Varför tror Du att man hissar den, vad vill man säga med det?

  10. När uppfattade Du att man började använda den skånska flaggan och de skånska färgerna i reklamsammanhang för skånska produkter? Ge gärna några exempel! Vem var först och vem har mest konsekvent använt sig av de skånska färgerna? Varför tror Du att man använder färgerna i mycket större utsträckning i dessa sammanhang än den kompletta flaggan?

  11. Har Du sett eller hört talas om Skåneflaggan utanför Skåneland i övriga Sverige, i Danmark, Norge, Finland eller i annat land? I så fall, när, var och under vilka omständigheter?

  12. Tror Du, att den skånska flaggan är en välkänd symbol också utanför de skåneländska landskapen?

  13. Anser Du att man i Blekinge, Halland och på Bornholm skall kunna känna den skåneländska flaggan som sin symbol i lika stor utsträckning som i Skåne?

  14. Vad tycker Du om regionala flaggor? Skall flaggan vara en kultur-nationell skånsk eller en regional-geografisk flagga?

  15. Hur skall olika folkgrupper inom en stat visa egna symboler såsom flaggor, exempelvis:

  • Skåneländare, som tidigare tillhörde Danmark och har ett eget språk, en egen kultur och ett väldefinierat område?

  • Samerna inom Sverige, Norge, Finland och Ryssland?

  • Gotlänningarna, värmlänningarna, bohusläningarna?

Hjärtligt tack för Din medverkan. 

Fil dr Sven-Olle Olsson, Malmö
Stiftelsen Skånsk Framtid
Box 93
240 30  Marieholm

© SSF
 

  
 


Back
Main Page