En förutsättning för att ett informationsflöde
skall vara förståeligt är att alla parter använder ord och begrepp med
någorlunda likartad betydelse. Beroende på det politiska budskapet har olika
grupper lagt olika värderingar på ord som anses ha ett politiskt innehåll.
Därför används idag begreppen stat, nation, land och region huller om buller.
Eftersom det saknas begreppsmässig konsekvens och stringens i debatten blir
denna ofta obegriplig för många.
Tyvärr är denna begreppsförvirring av så gammalt
datum att även felaktiga benämningar blivit fast förankrade i dagens språkbruk.
Det är nödvändigt, bl.a. som en del av Europa-anpassningen och för förståelsen
av texter som rör de mänskliga rättigheterna, att återföra en del av orden till
sin ursprungliga och mera korrekta betydelse. Detta är försökt i denna bok. Dock
används ordet "landskap" för att beskriva exempelvis Småland trots att den rätta
beteckningen borde vara "land" eller "provins".
Nation
Ordet nation kommer från latin
och betyder "födsel, folkstam". I det gamla språkbruket definieras en nation som
en folklig gruppering som oftast är territoriellt förankrad, har en gemensam
historisk bakgrund, som har eller har haft ett eget språk och har en kultur som
skiljer sig från omgivningens. |
|
| |
Nationalstat
En nationalstat är en politisk enhet där staten
och nationen är identisk, d.v.s. statens innevånare är i huvudsak av samma
nation. Detta begrepp används ofta felaktigt om stat innehållande flera
nationer. |
|
Centralstat
Med centralstat förstås en stat med ett utpräglat
centralistiskt styre. En centralstat har en central förvaltning, en
ämbetsmannaapparat, en central krigsmakt, ett skattesystem, ett statsöverhuvud,
en regering, ett riksvapen och en flagga. Denna statsstruktur är högst ett par
hundra år gammal.
|
|
| |
Land
Land är en beteckning på ett territorium. Historiskt knyter sig begreppet
land till ett territorium med en specifik folkgrupp. Exempelvis Sachsen och
Mecklenburg - två "länder" i Europa. I Sverige Värmland, Småland och
Västergötland. En kvarleva av det korrekta ursprunget är t.ex. landshövding och
studentnation (vid universitetet). |
Landskap
Ordet landskap är från början ett övertagande av
det engelska ordet landscape som egentligen betyder "en mer eller mindre utbredd
specifik naturmiljö". I Sverige, och ingen annanstans, har man bytt begreppet
land mot landskap. Denna åtgärd har haft som syfte att dölja den grundläggande
självstyrande struktur som en gång rått runt om i det nuvarande Sverige och man
stödjer därmed de centrala ambitionerna i det svenska riket. I denna bok används
dock ordet landskap i betydelsen land. |
|
| |
Rike
Rike är i detta sammanhang en konstellation av
länder eller nationer enligt ovanstående definitioner, som erövrats,
koloniserats eller på annat sätt samlats under en politisk och administrativ
maktenhet. Begreppen rike och stat är nästan synonyma. |
|
Stat
Stat är en politisk enhet i vilken innevånarna kan
tillhöra skilda nationer. |
|
| |
Provins
Provins är ett territorium/nation som erövrats
och/eller inkorporerats. Provinsen styrs från ett centrum som ligger utanför
provinsen. |
Nationalitet
Nationalitet är en egenskap som växer ur en
kulturell (och territoriell) gemenskap. I princip är detta inte utbytbart. Inom
en stat kan medborgarna tillhöra olika nationaliteter, vilket är det vanligaste.
Nationalitet relaterar sig till folkgrupper med gemensam historia, språk,
kultur, etc. |
|
| |
Medborgarskap
Medborgarskap är ett juridiskt begrepp knutet till
individen. Det är utbytbart och reglerar individens förhållande till staten. |
Region
Ordet region är ett begrepp som saknar en fast
dimension eller principiell bas. Ordet region används i alla möjliga sammanhang
- ekonomiskt, territoriellt, administrativt, historiskt, etc. I EU- sammanhang
har ordet region en klarare definitionsbas. Man talar om historiska och
kulturella regioner men också om regioner i samband med den regionala indelning
som ligger till grund för EU:s regionalpolitik - det s.k.
NUTS-klassificeringssystemet. Det är troligt att gränserna för de kulturella och
de statistiskt/administrativa regionerna i en framtid kommer att sammanfalla (se
Regionpolitik). |
|
| |
NUTS-regioner
EU:s regionalpolitik är baserad på en regional
indelning i enlighet med det s.k. NUTS-klassificeringssystemet. Detta system
förutsätter en uppdelning av staten på tre regionnivåer - NUTS 1, 2 och 3.NUTS 1-region
Denna nivå är den högsta inom
NUTS-systemet och anses som en mindre viktig administrativ enhet. NUTS
1-regionen indelas i ett antal NUTS 2-regioner.
NUTS 2-region
Denna regionala nivå har av
medlemsstaterna ansetts vara den viktigaste regionnivån och kallas allmänt inom
EU för "Basic Region". Den har sedan Bryssel-konferensen 1961 beskrivits som den
regionenhet på vilken medlemsstaternas regionalpolitik vilar. Detta är således
den egentliga nivån på vilken man försöker analysera och lösa EU:s regionala och
statsbaserade problem och det är denna nivå som man för närvarande diskuterar i
Sverige när det gäller den framtida regionindelningen.
NUTS 3-region
Denna region anses för liten
för att utgöra en enhet på vilken komplexa ekonomiska analyser kan bli
meningsfulla. Den kan dock vara användbar när det gäller att utföra detaljerade
samhällsdiagnoser eller utgöra enhet till vilken specifika regionalpolitiska
åtgärder kan riktas. |
|
Basregion
Basic Region/Basic region (basregion) är ett
vanligt förekommande begrepp i EU- sammanhang. Basregion är ett annat namn på
NUTS 2-regionen
|
|
| |
Kultur
Kultur definieras av Svenska unescorådet på
följande sätt: "I Unescos definition är kultur inte längre kopplad till konsten
och litteraturen utan också till människors levnadssätt, grundläggande
rättigheter, värderingar, traditioner och trossatser. Genom denna definition har
man också lagt en grund för erkännande av olika nationers och folkgruppers
egenart. Man har erkänt alla folks kulturella identitet och markerat att alla
kulturer utgör människosläktets gemensamma arvedel."
|
|
Kulturregion
En kulturregion är ett territorium där det finns
en historisk, språklig och kulturell samhörighet. Det finns ett klart uttalat
önskemål inom vägledande EU-kretsar att basregionerna (Basic regions) så
småningom skall överensstämma med kulturregionerna, d.v.s. det europeiska
kulturella mönstret skall sammanfalla med administrativt/ ekonomiska.
|
|
| |
Funktionsregion
Funktionsregion är benämningen på den
territoriella enhet som valts för att passa till en särskild situation eller en
specifik funktion. Exempel på funktionsregioner är de svenska administrativa
regionala indelningarna som gjorts av statliga organisationer och affärsdrivande
verk som tullen, posten och skolverket, etc. I Sverige är denna regionstruktur
sektoranpassad.
|
|
Samarbetsregion
Samarbetsregion är benämningen på mer eller mindre
lösa samarbetskonstellationer mellan olika intressegrupperingar där den
gemensamma nyttan avgör territoriets utformning - en ad hoc-region. Exempel på
samarbetsregioner är näringslivets samarbete över gränserna (via
intresseorganisationer som Sydsvenska Handelskammaren) eller mellan högskolor i
olika regioner (t.ex. mellan högskolorna i Karlskrona och Kalmar).
|
|
| |
Spontana regioner
Spontana regioner uppstår när de naturliga
sambanden får verka fritt. Oftast rör det sig om periodiska och sektoriella
samarbetsformer. Den tvärregionala utvecklingen är baserad på
geografiskt-ekologiska och praktiskt-ekonomiska grunder. Om utvecklingen blir
bestående kan nya framtida kulturregionala mönster uppstå i dessa spontana
regioner.
|
|
Regional röra
Med den regionala röran avses i olika sammanhang
olika fenomen. Detta beror på att regional röra kan sägas existera på flera
områden. Regional röra berör såväl geografiska som politiska, kulturella och
terminologiska förhållanden.
Geografisk röra
Geografiskt rör det sig om
statliga verk och myndigheters territoriella funktionsindelningar. På detta
område har varje sektor/enhet på egen hand tillåtits dela in Sverige enbart
utifrån egna önskemål. Detta innebär att det i Sverige idag finns ett otal
regionala indelningar utan inbördes symmetri.
Politisk röra
På grund av den politiska
röran, där ansvarsfördelningen mellan politiker, tjänstemän och statliga
regionala myndigheter är svårgripbar för utomstående, har politiken blivit svår
och otillgänglig för den enskilde medborgaren.
Kulturell röra
Denna uppstår när kulturella
frågor och definitioner lösrives från sina kulturellt- historiska samband,
d.v.s. från de kulturella rötterna. Exempel på sådan kulturell röra är de
artificiella försöken på att utse "Årets sydsvensk", bilda region "Västsverige"
eller att föra turistpropaganda utifrån hybriden "Südschweden".
Terminologisk röra
En förutsättning för att en
allmän debatt om framtidens Sverige i ett EU-sammanhang skall bli tillgänglig
för såväl politikerna som för medborgarna i övrigt, är att det skapas
terminologisk klarhet vad gäller bl.a. regionbegreppen. I regionsammanhang är
det ur demokratisynpunkt förödande om man blandar ihop geografiska begrepp som
Skåne med Sydsverige, regioner med diverse konstellationer på kommunförbundsnivå
eller andra administrativa, politiska, näringslivsmässiga eller kulturella
sammanslutningar.
|
|
| |
Regionalpolitik
Regionalpolitik betecknar en socio-ekonomisk
politisk aktivitet som syftar till att stödja en regional utveckling och utjämna
regionala ekonomiska skillnader.
|
|
Regionpolitik
Regionpolitik är beteckningen på en politisk
strävan mot politisk decentralisering på alla områden.
|
|
| |
Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritet, eller närhet, är ett begrepp som
beskriver principen att politiska beslut skall tas på lägsta effektiva nivå.
Inom EU gäller subsidiaritetsprincipen enbart beslutsfördelningen mellan
EU-institutionerna och statens nivå men i Maastrichtavtalet har grunden lagts
för en subsidiaritetsdialog även mellan staten och de lägre nivåerna, t.ex.
region och kommun.
|
|
Autonomi
Med autonomi förstås rätten till självstyre. Man
talar om autonomi på olika plan (kultur, undervisning, etc.) och på olika nivåer
(region, kommun, universitet, etc).
|
|
| |
Federalism
Federalism - d.v.s. ett förbund - är ett politiskt
system som syftar till en statsbildning av mer eller mindre självstyrande
delenheter. Denna strävan kan antingen vara inriktad på centralstatens
upplösning i självstyrande delstater (Schweiz) eller på en fastare
sammanslutning av delenheter i en mer eller mindre stark statsbildning utan att
delenheterna förlorar sin självständighet (USA).
|
|
Officiellt språk
I grunden ett regionalt språk som med olika maktmedel fått en dominerade
ställning inom statens gränser. Idag det gemensamma tal- och skrivsätt som delas av ett
antal människor, som politiskt antagits som officiellt språk och som används av
medborgarna. (Exempel: rikssvenska.)
|
|
| |
Kulturspråk
Det gemensamma tal- och/eller skrivsätt som
utvecklats av en befolkning under historien och används, eller har använts, av
en folkgrupp eller kulturnation. (Exempel: skånska.)
|
|
Dialekt
En variant av ett kulturspråk som används inom en
del av det kulturnationella territoriet. (Exempel: skånska dialekter.)
|
|
| |
Mål
Ordet grundbetydelse är förmåga att tala – ”ha mål
i mun”. I officiella sammanhang menar man ett utpräglat lokalt talesätt som
oftast är begripligt av enbart en lokalbefolkning och som normalt saknar
skriftlig form. (Exempel: Göingemål.)
|
|
Minoritetsspråk
Minoritetsspråk är ett språk vilket talas av en
minoritet som är mindre än statens befolkning. Minoritetsspråk kan knytas till
såväl regionala ursprungsbefolkningar som till invandrargrupper.
|
|
