

Insändare i Sydsvenskan 25 juni 1999
Vart tog skånskan vägen?
På Sydsvenskans kultursida fanns (990618) en artikel om
språket i Öresundsregionen författad av professorn i nordiska språk Ulf Teleman.
Det är helt förbluffande att man kan behandla denna regionala språkfråga utan
att beröra det skånska. Ulf Teleman tangerar detta skånska genom att använda
uttrycket ”vi här nere” vilket då förmodas hänvisa till befolkningen i Skåne.
Verkligheten som alla känner till – utom möjligen forskare
på Lunds Universitet - är ju att det finns ett skånskt vardagsspråk, närstående
danskan. I olika vardagliga sammanhang heter det inte ficka, vatten och kläder
utan lomma, vann och klär. Denna skånska är den mest uppenbara bryggan till
danskan.
I det regionala språkspektret måste man därför tala om
såväl danska som skånska och svenska. När man inte gör detta så är det ännu ett
exempel på hur man på officiellt håll bortser från det mest uppenbara. Detta är
att det skånska språket utvecklats i ett sydskandinaviskt sammanhang och med ett
starkt danskt inflytande under 1000 år.
Skånska språket började först förändrats med den svenska
folkskolans inträde och inte minst med radio och teve under senare tid. Trots
denna försvenskningspolitik talas det skånska vardagsspråket fortfarande av en
stor del av befolkningen. I det skånska språket ingår även idag ett stort antal
dansk-skånska ord, en egen skånsk fonetik och en utpräglad språkmelodi.
Tänk att man kan leva och språkforska i Skåne utan att
upptäcka detta.
Peter Broberg
Landskrona
Göran Hansson
Marieholm
© SSF
| |