Insändare i Sydsvenskan 25 juni 1999

Vart tog skånskan vägen?

På Sydsvenskans kultursida fanns (990618) en artikel om språket i Öresundsregionen författad av professorn i nordiska språk Ulf Teleman. Det är helt förbluffande att man kan behandla denna regionala språkfråga utan att beröra det skånska. Ulf Teleman tangerar detta skånska genom att använda uttrycket ”vi här nere” vilket då förmodas hänvisa till befolkningen i Skåne.

Verkligheten som alla känner till – utom möjligen forskare på Lunds Universitet - är ju att det finns ett skånskt vardagsspråk, närstående danskan. I olika vardagliga sammanhang heter det inte ficka, vatten och kläder utan lomma, vann och klär. Denna skånska är den mest uppenbara bryggan till danskan.

I det regionala språkspektret måste man därför tala om såväl danska som skånska och svenska. När man inte gör detta så är det ännu ett exempel på hur man på officiellt håll bortser från det mest uppenbara. Detta är att det skånska språket utvecklats i ett sydskandinaviskt sammanhang och med ett starkt danskt inflytande under 1000 år.

Skånska språket började först förändrats med den svenska folkskolans inträde och inte minst med radio och teve under senare tid. Trots denna försvenskningspolitik talas det skånska vardagsspråket fortfarande av en stor del av befolkningen. I det skånska språket ingår även idag ett stort antal dansk-skånska ord, en egen skånsk fonetik och en utpräglad språkmelodi.

Tänk att man kan leva och språkforska i Skåne utan att upptäcka detta.

Peter Broberg
Landskrona

Göran Hansson
Marieholm

© SSF

Back
Main