|


SSF:s brev till regeringen i
språkfrågan
Den 15 mars 1999 tillsände SSF den svenska
regeringen en skrivelse med anledning av den förestående propositionen till
Riksdagen rörande en eventuell svensk anslutning till Europarådets "Konvention
om regions- och minoritetsspråk" 1992. Det följande är SSF:s brev i sin helhet.
In
English
Sveriges Regering
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Att: Kulturminister Marita Ulvskog
c.c.
Utrikesminister Anna Lindh
Handläggare Josefin Brattberg, Kulturdepartementets Integrationsenhet
Marieholm 10 mars 1999
Ref. Sverige och Europarådets "Charter of Regional or
Minority Languages" 1992.
Bakgrund
Stiftelsen Skånsk Framtid, vars uppgift det är att befästa och utveckla kulturen
i Skåneland, har verkat på en rad områden sedan 1989. Vi har bl.a. varit aktiva
att i samband med regionbildningen i Sverige och har till Regionberedningen
inkommit med synpunkter och förslag, bl.a. som officiell remissinstans i frågan.
Några av våra synpunkter framgår av Regionberedningens slutbetänkande SOU
1995:27. Vi har också utvecklat ett förslag för en framtidsinriktad
regionindelning i Sverige - det s.k. "Sverige 12-förslaget".
Sedan 1989 har vi även varit engagerade i frågan om de
regionala småspråken i Sverige. Vi har nära följt utvecklingen på området i
Europarådet, i EU och i FN/UNESCO. Vi var speciellt tillfreds med att Sveriges
delegation i Europarådet aktivt medverkade i framtagandet av Europarådets
"Charter on National and Regional Languages" från 1992.
Inget undertecknande - utredning
tillsatt
Vi förväntade oss att Sverige, liksom flertalet medlemsstater i EU, snabbt
skulle underteckna och ratificera avtalet omedelbart efter antagandet samma år.
Så skedde inte och den svenska regeringen valde att avstå från att ansluta sig
till konventionen. Efter påtryckningar från mindretalsorganisationer inom och
utom landet samt från EU-håll, beslutade regeringen 1995 att låta
Jordbruksdepartementet utreda frågan. Regeringen instruerade
Minoritetsspråkskommittén att slutföra sitt uppdrag före utgången av 1996. Det
kom att dröja ytterligare ett år innan Minoritetsspråkskommittén slutfört sitt
arbete och presenterat sitt betänkande.
I språkfrågan inkom vi med en begäran om att få medverka i
Minoritetsspråkskommitténs arbete, för att - precis som bl.a. samerna - få
informera om det skånska språket samt kunna bevaka språkets status i arbetet
inför Sveriges anslutning till konventionen. Vår sak rör erkännandet av det
historiska skånska språket, förhindrandet av att det som återstår försvinner och
att det ges möjligheter att utvecklas inför framtiden. Med det skånska språket
avses det historiska språk med lokala varianter som talats i regionen fram till
dess att den svenska folkskolans och massmediers inflytande fick avgörande
effekt på språkområdet. För språksituationen har vi detaljerat redogjort i våra
tidigare skrivelser till Minoritetsspråkkommittén. Parallellt med detta arbete
har Skånska Akademien, där språkexpertis finns, också krävt ett språkerkännande.
Anpassad lista över remissinstanser
Det är med häpnad vi nu informeras om att remissrundan för
Minoritetsspråkskommitténs betänkande är avslutad utan att vi tillåtits inkomma
med våra synpunkter. Detta trots att Minoritetsspråkskommittén, innan ärendet
överlämnats till Kulturdepartementet, försäkrat oss om att den Stiftelse vi
företräder fanns med på den av Minoritetsspråkskommittén rekommenderade listan
över remissinstanser. Denna försäkran gjordes av ansvarige sekreteraren för
kommittén Marie Hagsgård i samband med att de båda betänkande "Europarådets
Konvention om Historiska Minoritetsspråk" SOU 1997:192 och "Europarådets
Konvention för Skydd av Nationella Minoriteter" SOU 1997:193 tillsändes oss. Vi
konstaterar att regeringens handläggare av någon anledning strukit oss från
listan av remissinstanser trots rekommendationen från Minoritetsspråkkommittén.
Vi önskar informeras om varför denna strykning skett. Det har kommit till vår
kännedom inte heller Skånska Akademien hörts i frågan.
Misstag i hanteringen
Vi tar för givet att det skett något misstag i hanteringen av ärendet. Detta
misstag hänför sig till att både Europarådets s.k. småspråkskonvention samt EU:s
Maastricht- och Amsterdamavtal, som förutsätter en regional medverkan och
engagemang i språk- och kulturfrågor, inte har följts av Kulturdepartementet i
vårt fall. Innebörden av ovannämnda konventioner och avtal är att språk och
kulturfrågor i grunden är regionala och inte skall avgöras i centrala
utredningsrum eller i slutna kretsar.
Betänkandets slutsats felaktig
I betänkandet av Minoritetsspråkskommittén hävdades att enighet råder "bland
alla svenskar" om "gotländska, dalmål, skånska, göteborgska, bornholmska,
bergensiska, andalusiska och bayerska är dialekter - av svenska, danska, norska,
spanska respektive tyska" (sid 352). Man hävdar t.o.m. att "så långt är allt
enkelt". Vi önskar att denna formulering motiveras eftersom all språkexpertis
som är insatt i skånska förhållanden hävdar att det historiska skånska språket
är ett sydskandinaviskt folkspråk med egen språkbas på linje med andra regionala
språk i Norden och Europa. Det är dessutom så att begreppet dialekt
överhuvudtaget inte förekommer inom modern språkvetenskap. Det "enkla" som man
hänvisar till baseras således på ett både felaktigt, föråldrat och
ovetenskapligt tänkande.
Terminologin manipuleras av regering
och utredare
Vi anser dessutom att det förekommer en manipulation i ärendet genom att termer
och begrepp förvanskas på sin väg från Europarådet till det skrivna betänkandet.
Till exempel har benämningen på den konvention som i sitt ursprung heter
"Charter on Regional or Minority Languages" ändrats till att i betänkandet
omformuleras till "Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk". Vi
kräver motivering varför sådana begreppsförskjutningar görs.
Protest mot kulturell integrering
Vi noterar att regeringen under 1998 fört över frågan om en anslutning till
Europarådets "European Charter Regional or Minority Languages" från
Jordbruksdepartementet till Integrationsenheten på Kulturdepartementet. Vi
protesterar å det bestämdaste mot att ärendet lagts under denna
integrationsenhet, vilket strider mot den grundläggande andemeningen i flera
internationella och Europeiska avtal - inte minst mot den konvention som det här
handlar om.
SSF kräver nu:
- att propositionens behandling i Riksdagen, som är satt
den 28 maj, senareläggs.
- att vi och andra regionala intressenter ges möjlighet
att deltaga på samma villkor som remissinstanserna.
- att en eventuell proposition föregås av en öppen debatt
i regionerna om de olika regionala språkens status och framtid.
- att det skånska historiska språkets status och framtid
skall avgöras i vår region och utifrån en handläggning av Region Skånes
regionfullmäktige.
För Stiftelsen Skånsk Framtid
Göran Hansson
Ordförande
Peter Broberg
Vice Ordförande
Vi hänvisar till SSF:s skrivelser i ärendet:
- 1996-04-22 "Det skånska språkets plats i Sverige"
- 1996-06-03 Information om det regionala Sverige
- 1997-04-07 Krav om medverkan och ny information om det
skånska språket
Vi informerar och orienterar löpande, på respektive
svenska och engelska, följande instanser i dessa frågor:
- The EU Commissioner for Culture, Brussels
- European Bureau of Lesser Used Languages, Dublin
- Director of Cultural Department, European Council,
Strasbourg
- Director of Human Rights, European Council, Strasbourg
- The General Secretary of UNPO, Haag
- The Secretary General of FUEV, Flensborg
- Fédération Européenne des Maisons de Pays
- Nordiska Rådet, Stockholm
- Nordiska Rådet, Köbenhavn
- Utrikesminister Anna Lindh
- Kulturminister Marita Ulvskog
- Regionfullmäktige för Region Skåne
Bifogat:
- Engelsk översättning av detta brev.
- Följebrev till instanser utanför Sverige.
- Tidningsartikel Kvällsposten 99-03-09.
© SSF
| |