Den 15 mars 1999 tillsände SSF den svenska regeringen en skrivelse med anledning av den förestående propositionen till Riksdagen rörande en eventuell svensk anslutning till Europarådets "Konvention om regions- och minoritetsspråk" 1992. Det följande är SSF:s brev i sin helhet.

In English
 

Sveriges Regering
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm

Att: Kulturminister Marita Ulvskog

c.c.
Utrikesminister Anna Lindh
Handläggare Josefin Brattberg, Kulturdepartementets Integrationsenhet

Marieholm 10 mars 1999

Ref. Sverige och Europarådets "Charter of Regional or Minority Languages" 1992.

Bakgrund
Stiftelsen Skånsk Framtid, vars uppgift det är att befästa och utveckla kulturen i Skåneland, har verkat på en rad områden sedan 1989. Vi har bl.a. varit aktiva att i samband med regionbildningen i Sverige och har till Regionberedningen inkommit med synpunkter och förslag, bl.a. som officiell remissinstans i frågan. Några av våra synpunkter framgår av Regionberedningens slutbetänkande SOU 1995:27. Vi har också utvecklat ett förslag för en framtidsinriktad regionindelning i Sverige - det s.k. "Sverige 12-förslaget".

Sedan 1989 har vi även varit engagerade i frågan om de regionala småspråken i Sverige. Vi har nära följt utvecklingen på området i Europarådet, i EU och i FN/UNESCO. Vi var speciellt tillfreds med att Sveriges delegation i Europarådet aktivt medverkade i framtagandet av Europarådets "Charter on National and Regional Languages" från 1992.

Inget undertecknande - utredning tillsatt
Vi förväntade oss att Sverige, liksom flertalet medlemsstater i EU, snabbt skulle underteckna och ratificera avtalet omedelbart efter antagandet samma år. Så skedde inte och den svenska regeringen valde att avstå från att ansluta sig till konventionen. Efter påtryckningar från mindretalsorganisationer inom och utom landet samt från EU-håll, beslutade regeringen 1995 att låta Jordbruksdepartementet utreda frågan. Regeringen instruerade Minoritetsspråkskommittén att slutföra sitt uppdrag före utgången av 1996. Det kom att dröja ytterligare ett år innan Minoritetsspråkskommittén slutfört sitt arbete och presenterat sitt betänkande.

I språkfrågan inkom vi med en begäran om att få medverka i Minoritetsspråkskommitténs arbete, för att - precis som bl.a. samerna - få informera om det skånska språket samt kunna bevaka språkets status i arbetet inför Sveriges anslutning till konventionen. Vår sak rör erkännandet av det historiska skånska språket, förhindrandet av att det som återstår försvinner och att det ges möjligheter att utvecklas inför framtiden. Med det skånska språket avses det historiska språk med lokala varianter som talats i regionen fram till dess att den svenska folkskolans och massmediers inflytande fick avgörande effekt på språkområdet. För språksituationen har vi detaljerat redogjort i våra tidigare skrivelser till Minoritetsspråkkommittén. Parallellt med detta arbete har Skånska Akademien, där språkexpertis finns, också krävt ett språkerkännande.

Anpassad lista över remissinstanser
Det är med häpnad vi nu informeras om att remissrundan för Minoritetsspråkskommitténs betänkande är avslutad utan att vi tillåtits inkomma med våra synpunkter. Detta trots att Minoritetsspråkskommittén, innan ärendet överlämnats till Kulturdepartementet, försäkrat oss om att den Stiftelse vi företräder fanns med på den av Minoritetsspråkskommittén rekommenderade listan över remissinstanser. Denna försäkran gjordes av ansvarige sekreteraren för kommittén Marie Hagsgård i samband med att de båda betänkande "Europarådets Konvention om Historiska Minoritetsspråk" SOU 1997:192 och "Europarådets Konvention för Skydd av Nationella Minoriteter" SOU 1997:193 tillsändes oss. Vi konstaterar att regeringens handläggare av någon anledning strukit oss från listan av remissinstanser trots rekommendationen från Minoritetsspråkkommittén. Vi önskar informeras om varför denna strykning skett. Det har kommit till vår kännedom inte heller Skånska Akademien hörts i frågan.

Misstag i hanteringen
Vi tar för givet att det skett något misstag i hanteringen av ärendet. Detta misstag hänför sig till att både Europarådets s.k. småspråkskonvention samt EU:s Maastricht- och Amsterdamavtal, som förutsätter en regional medverkan och engagemang i språk- och kulturfrågor, inte har följts av Kulturdepartementet i vårt fall. Innebörden av ovannämnda konventioner och avtal är att språk och kulturfrågor i grunden är regionala och inte skall avgöras i centrala utredningsrum eller i slutna kretsar.

Betänkandets slutsats felaktig
I betänkandet av Minoritetsspråkskommittén hävdades att enighet råder "bland alla svenskar" om "gotländska, dalmål, skånska, göteborgska, bornholmska, bergensiska, andalusiska och bayerska är dialekter - av svenska, danska, norska, spanska respektive tyska" (sid 352). Man hävdar t.o.m. att "så långt är allt enkelt". Vi önskar att denna formulering motiveras eftersom all språkexpertis som är insatt i skånska förhållanden hävdar att det historiska skånska språket är ett sydskandinaviskt folkspråk med egen språkbas på linje med andra regionala språk i Norden och Europa. Det är dessutom så att begreppet dialekt överhuvudtaget inte förekommer inom modern språkvetenskap. Det "enkla" som man hänvisar till baseras således på ett både felaktigt, föråldrat och ovetenskapligt tänkande.

Terminologin manipuleras av regering och utredare
Vi anser dessutom att det förekommer en manipulation i ärendet genom att termer och begrepp förvanskas på sin väg från Europarådet till det skrivna betänkandet. Till exempel har benämningen på den konvention som i sitt ursprung heter "Charter on Regional or Minority Languages" ändrats till att i betänkandet omformuleras till "Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk". Vi kräver motivering varför sådana begreppsförskjutningar görs.

Protest mot kulturell integrering
Vi noterar att regeringen under 1998 fört över frågan om en anslutning till Europarådets "European Charter Regional or Minority Languages" från Jordbruksdepartementet till Integrationsenheten på Kulturdepartementet. Vi protesterar å det bestämdaste mot att ärendet lagts under denna integrationsenhet, vilket strider mot den grundläggande andemeningen i flera internationella och Europeiska avtal - inte minst mot den konvention som det här handlar om.

SSF kräver nu:

• att propositionens behandling i Riksdagen, som är satt den 28 maj, senareläggs.
• att vi och andra regionala intressenter ges möjlighet att deltaga på samma villkor som remissinstanserna.
• att en eventuell proposition föregås av en öppen debatt i regionerna om de olika regionala språkens status och framtid.
• att det skånska historiska språkets status och framtid skall avgöras i vår region och utifrån en handläggning av Region Skånes regionfullmäktige.

För Stiftelsen Skånsk Framtid

Göran Hansson
Ordförande

Peter Broberg
Vice Ordförande

Vi hänvisar till SSF:s skrivelser i ärendet:

• 1996-04-22 "Det skånska språkets plats i Sverige"
• 1996-06-03 Information om det regionala Sverige
• 1997-04-07 Krav om medverkan och ny information om det skånska språket

Vi informerar och orienterar löpande, på respektive svenska och engelska, följande instanser i dessa frågor:

• The EU Commissioner for Culture, Brussels
• European Bureau of Lesser Used Languages, Dublin
• Director of Cultural Department, European Council, Strasbourg
• Director of Human Rights, European Council, Strasbourg
• The General Secretary of UNPO, Haag
• The Secretary General of FUEV, Flensborg
• Fédération Européenne des Maisons de Pays
• Nordiska Rådet, Stockholm
• Nordiska Rådet, Köbenhavn
• Utrikesminister Anna Lindh
• Kulturminister Marita Ulvskog
• Regionfullmäktige för Region Skåne

Bifogat:

• Engelsk översättning av detta brev.
• Följebrev till instanser utanför Sverige.
• Tidningsartikel Kvällsposten 99-03-09.