Scania
A Region in Europe

Angreppen på regionalismen 

Om de regionala tankegångarna leder till en ny Europakarta och en ny bild av världssamhällets nationalmönster, så innebär detta en omfördelning av makten. Redan dagens marknadsenheter, som t.ex. EU, innebär en försvagning av den traditionella territorialstaten. Om subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) utbreds i hela Europa så att även det regionala innefattas, då kommer regionerna att få en rad uppgifter som idag påligger staten. En sådan omfördelning av samhällsuppgifterna gör att staten får en ny roll med mindre inflytande över människors vardag, och den gör demokratin starkare genom att många beslut kommer att fattas närmare människorna.

Om regiontänkandet också leder till att regionerna stärks identitetsmässigt, så sker det en betydande förskjutning av politiska och andra tyngdpunkter från det centrala till det regionala. Detta upplevs idag av territorialstatens och centralmaktens företrädare som ett hot. Många människor runt om i samhället är också motståndare mot en sådan förändring, speciellt om de befinner sig på den sidan där inflytandet minskar.

En rad försvarsargument från statscentralisterna för det bestående har visat sig under senare år. Dessa argument är likartade överallt och även i den svenska debatten är de tydliga. Statens och centralsamhällets försva-rare angriper regionföreträdarna på olika sätt. I den offentliga debatten används fyra typer av argument mot en samhällsförändring och mot en mera regional ordning nämligen:

• att det saknas tradition

• att en sådan är orealistisk

• att den är farlig

• att den är löjlig

• att staten kommer att kollapsa

Alla dessa argument har syftet att bevara staten, låsa fast makten och säkra huvudstadens fortsatta dominans. Det är tveksamt om dessa argument håller någon längre tid framöver, men sett ur regionalistiskt perspektiv så innebär de en fördröjning av utvecklingen med den påföljd att regionerna i en sådan stat konkurrensmässigt hamnar på efterkälken.

Statsmaktens metod har hittills varit att kontinuerligt underblåsa fördomar som riktar sig mot en regional utveckling och mot dem som förespråkar en sådan. Fascism, rasism, separatism, provinsiell chauvinism är några av de vanliga beteckningar som förts fram, mer eller mindre medvetet, av decentraliseringens och regionalismens motståndare. Dessa uttryck har hittills varit effektiva och använts av makten i samhället för att värja sig mot de nya trender som man uppfattar som hotfulla. Genom att varje försök att debattera regionalismens och decentraliseringens fördelar på den politiska arenan och i massmedia bemöts med sådana fördomsfulla associationer, frambringar man nästan Pavlov-betingade negativa reaktioner i befolkningen. Detta begränsar människors möjligheter att medverka i samhällsdebatten och är därmed till stor skada sett ur en demokratisk synvinkel.

Ett annat fenomen i detta sammanhang är statens och maktens mer eller mindre framgångsrika försök att förvanska orden och ge dessa nya betydelser. Man har lagt nya värderingar på ord som anses ha ett politiskt innehåll. Stat, nation, land och region används huller om buller. Eftersom det saknas begreppsmässig konsekvens och stringens i debatten blir denna ofta obegriplig för flertalet, även detta en fara för demokratin.

Ord med en klar innebörd är viktiga verktyg i kommunikationen mellan människor. Begrepp som genom negativ association numera gjorts oanvändbara i debatten är t.ex.:

• Etnisk (som betyder tillhörande nation/folkgrupp) associeras med etnisk rensning.

• Federalism (som betyder ett mer eller mindre starkt regionalt självstyre med ett mer eller mindre starkt federalt centrum) associeras med splittring.

• Folk (i betydelsen folkgrupp -"a people") ges en negativ etnisk/biologisk underton.

Det är märkligt att massmedia, som har språket som sitt arbetsverktyg, låtit denna degradering av ordens betydelse fortgå. På grund av de negativa associationer som man gett dessa ord undviks de i debatten vilket gör språket torftigare och samtidigt mera komplicerat. Det räcker inte med att kunna ordens egentliga betydelse, man måste också kunna förstå deras skiftande politiska nyanser. Det kommer att bli nödvändigt, bl.a. som en del av Europaanpassningen och för förståelsen av texter som rör de mänskliga rättigheterna, att återföra en del av orden till sin ursprungliga och mera korrekta innebörd.

© SSF

Back
Main