SSF - Regionalismen inför 2000-talet

Scania
A Region in Europe

Regionalismen inför 2000-talet
Författare
Göran Hansson
Peter Broberg

Förord
Det kulturregionala konceptet har växt fram på 90-talet. Dels har regionalismen som allmän idé utvecklats, dels har FN/UNESCO, EU, Europarådet och andra institutioner bidragit med nya synsätt i frågor som rör de mänskliga rättig-heterna. Kulturella grupprättigheter och decentralisering ingår som underlag för nya fredsmodeller. Denna regionala utveckling har fått fotfäste i Europa och den siktar mot ett kulturellt mångfaldssamhälle. Den är den mest nyskapande och tydliga framtidsvisionen inom EU idag.

Debatten om en regional framtid är viktig även i Sverige och det är avgörande för den demokratiska processen att den kommer ut till allmänheten via politiken och massmedia. Risken är annars stor att den hamnar i händerna på chauvinister och ”mörkermän” och blir till förfång för en sund regional utveckling inom landet. Regiontanken vilar på en liberal, demokratisk och social plattform – rätt hanterad är den progressiv och kan leda fram mot det samhälle som vi kallar ”Regionernas Europa”.

Ordlista och definitioner
Beroende på det politiska budskapet har olika grupper lagt olika värderingar på ord som anses ha ett politiskt innehåll. T.ex. används idag begreppen stat, nation, land och region huller om buller. Det saknas allmänt begreppsmässig konsekvens i frågor som rör regionalism och mänskliga rättigheter. För klarhetens skull finns därför ordlista och definitioner med i slutet på denna bok

Inledning
Vi lever i ett samhälle i stark förändring. Det uppstår en ny samhällsbild på alla områden med globaliseringen av ekonomi, näringsliv, kultur och sociala mönster. I detta nya mönster har de gamla statliga beslutsstrukturerna inte samma givna plats som tidigare. Det uppstår behov av nya beslutsnivåer – både över och under den nuvarande statsnivån. Märkligt nog har detta inte lett till en allmän och folklig diskussion i Sverige om strukturella förändringar trots att politikens nivåer, dimensioner och komplexitet ökar. Staten som en politisk och administrativ enhet – en produkt av 17- och 1800-talen - har under senare år tappat väsentligt i inflytande, legitimitet och betydelse. Trots detta utgör den huvudenheten i de visioner om framtidsutveckling och konfliktlösningar som dominerar tänkandet bland flertalet av dem som innehar den politiska makten i världen.

För Europa gäller att den överstatliga enheten – EU - framställs som en identisk makrokopia av vår nuvarande samhällsorganisation. Många människor tar därvid avstånd från en nödvändig strukturell förändring på både stats- och Europanivå. Man tycker att staten redan nu är en alltför stel och opåverkbar storebror. Genom att den regionala diskussionen uteblivit upplevs den Europeiska Unionen bland många som en ännu värre centralbyråkrati – en ny ”jättestat”.

När man talar om regionalism, så rör man sig med ett koncept som gäller en ny decentral social och politisk struktur, vilken förutsätter övergripande styrorgan. Regionalismen ser både EU, staten och regionerna som viktiga och betydelsefulla enheter. I denna är det närhet, decentralisering, flexibilitet och friare utvecklingsmöjligheter som är ledorden. Det är dessutom ett koncept som har kulturell mångfald som riktmärke och där det ekologiska perspektivet är grundläggande på ett sätt som stämmer överens med den logiska geografi som en gång skapade det regionala mönstret i Europa.

Den här utarbetade skriften är gjord för att lyfta fram det regionala synsättet. Ämnet regionalism, så som det framförs här, diskuteras numera på många håll – i universitets- och samhällssymposier över hela Europa. I flera stater har regionaliseringsprocessen kommit långt, i andra har den just påbörjats.

I vissa stater t.ex. Sverige och Danmark har regionaliseringsdiskussionen inte kommit igång på allvar. Centralismen i tänkandet vilar tungt över samhället. Det är dock hög tid att man börjar fundera över, och politiskt inrätta sig på, nödvändigheten av en ny regional europeisk framtid.

Marieholm i januari 1999
Göran Hansson
Peter Broberg

Back
Main