|
|
333-årsboken om
Skånelandsregionen (Copyright: Respektive författare och Stiftelsen Skånsk Framtid.) Kapitel 18 "FLER HISTORIEFORSKARE - Sammanställd och kommenterad INDEX
Förord. En viktig hörnpelare i denna försvenskningspolitik var historieundervisningen. Man påförde svenskarnas historia på den erövrade regionens befolkning vilket fick till följd att skåningar, hallänningar, blekingar i modern tid levt med ett annat folks historia, hjältar, martyrer och ceremonier. Att detta har accepterats av folk i allmänhet är kanske förståeligt eftersom indoktrineringen varit så omfattande. Men att stora delar av det historiska samfundet dvs. forskare och historielärare accepterat bakgrundsutbytet är märkligt. Denna grupp av personer har ändå som sitt yrke att söka förmedla en så sanningsenlig historiebild som möjligt. Som en del av denna process har också det inträffat, att de forskare och historiker som verkligen undersökt skånelands egen historia inte blivit uppmärksammade av allmänheten. Speciellt gäller detta Knud Fabricius som är skånelandshistoriens mest kvalificerade vetenskapsman och stora portalfigur. Under senare år har den skåneländska historien lyfts fram i ett alltmer klart ljus. Historiestudier bedrivna av personer som medverkar i denna bok, liksom av t.ex. Gösta Johannesson, har bidragit till att en historiebild utifrån ett skånskt fundament vuxit fram. Nedan finns kortfattade uppgifter om ytterligare några bidragsgivare till den skånska historiesynen som bör lyftas fram. De börjar givetvis med professor Knud Fabricius.
Efter sin examen försörjde han sig som lärare. Under åren 1909 -17 hade han tjänst som underarkivarie vid Rigsarkivet och under tiden från 1917 till 1946 var han professor i historia vid Köbenhavns Universitet med 1500- och 1600-talen, Orienten och Grekland under forntiden som undervisningsområde. Fabricius vetenskapliga produktion är mycket imponerande i omfång och bredd. Hans ämnen kan uppräknas i kronologisk ordning från forntiden till tiden för hans död. Specialarbeten och monografier till numismatiken, klassisk arkeologi och topografi, som några exempel på internationellt erkännande. Historisk demografi ex. "Skånsk indvandring til Själland i slutningen av 1600-talet" 1951. Men också t.ex. administrationshistoria, diplomatisk historia, statsrättsliga problem och inom den ramen t.ex. "Kongeloven", ett för framtiden grundläggande arbete. Specialstudier av medeltidshistoria riktade mot bl.a. bröderna Weibulls radikala kritik av Saxo och andra medeltidskällor. Vi finner också populärhistoriska verk som t.ex. "Danske Stormän" 1912 och "Danmarks Konger" 1944 för att inte tala om mängder av lokalhistoriska artiklar och arbeten. Åtskilliga biografier som t.ex. boken om 1910 och många andra. Verket om Skånelands nationalitetsskifte avslutade Fabricius vid hög ålder med banden III och IV åren 1952 till 1958. Hela serien, band I till IV, är efter sin problemställning och kärna en kultursociologisk undersökning. Ett verkligt och ytterst värdefullt bidrag till det skåneländska folkets historia. Med sin form och sitt innehåll det mest uttömmande och lyckade i hela vår historiska litteratur. Den uppräkningen som skett här ovan av Knud Fabricius livsverk är enbart en bråkdel av hela hans fantastiska produktion. Därutöver var han bunden av sitt dagliga arbete vid universitetet, där han var mycket uppskattad för sin grundliga och plikttrogna undervisning med gedigna kvaliteter, som ödmjukhet, trofasthet och intagande vänlighet. Det är egentligen en förfärande och otrolig skandal att Knud Fabricius, som person, människa och grundläggande historisk vetenskapsman har varit och är nära nog okänd i Skåneland! Det historiska verk av hans hand som ligger oss i skånelandsregionen närmast "Skaanes Overgang fra Danmark till Sverige", band I-IV, borde ha varit var mans och var skolas naturliga historiska grundpelare för oss i Skåne, Halland och Blekinge. Orsakerna till vår förlust i detta avseende började med l680-talets skoningslösa försvenskning av regionen, som därefter fortsatt framåt till vår tid. Det har bl.a. fört med sig att någon annan historia än den anbefallda
inte fått något utrymme i det skåneländska folkets undervisning. Därför
känner vi inte Knud Fabricius och hans storverk om vår regions historia
efter 1658.
Lauring är också författare till historiskt upplysande reseböcker som
t.ex. "Danmark i Skåne'', som utkom 1952 och blev översatt
till svenska 1964. Laurings populärhistoriska böcker kännetecknas genom hans
pedagogiska förmåga att finna och berätta om det intressanta och
underhållande i historien. Det gäller i hög grad för boken "Danmark i
Skåne". Anker Kirkeby ställde frågan "Har vi glemt, at Skåne var dansk i
800 år?" i sin recension av boken och fortsatte; "Lauring är en rent
fantastisk vägvisare, han tar läsaren vid handen och släpar honom runt hela
det skånska landskapet, ofta nog på dolda och slingriga stigar. Tack vare en
oerhörd massa vetande kan han samtidigt föra oss igenom de svunna danska
århundradena i landskapets historia."
Månsson, Fabian, 1872-1938, blekingsekan, s- politikern, journalisten, författaren, riksdagsledamoten, historikern m.m. med fast förankring i den blekingska landsbygden. Av hans hand har vi historiskar romaner som ex."Gustav Vasa och Nils Dacke", del 1-3 1928-48, men även fackhistoriska verk som ex. "Folkvandringarnas historia" 1937 och "Vikingartidens historia" 1939 m.n. Här nedan ett utdrag ur uppsatsen "Dackefejdens vagga";
(Det ovan citerade avsnittet ingår i en längre prolog till Uno Röndahls
tredje bok, vars manus påbörjades 1990 och beräknas avslutas under 1991 med
den preliminära titeln "De Gröna Krigen", om den skåneländska
allmogens månghundraåriga kamp för sitt land, hus och hern från 1200-talets
slut till 1700- talets början.) Om skåneländsk historia bör vi notera följande exempel:
Salje, Sven Edvin, född 1914, verksam och
boende i Jämshög, en av den nutida Skånelandsregionens stora författare,
känd av alla vänner till böcker med oförglömliga verk som ex. "På
dessa skuldror", "Lågan i kvällen", "Genom lindens
krona" och många andra. För de som är särskilt intresserade av historia
glöms nog aldrig hans sanna och storslagna epos de dokumentära romanerna om
1600-talets gerillakamp här i våra hembygder - "Man ur huse",
"Natten och brödet" och "Kustridaren". En
trilogi, som i mycket hög grad får oss i vår tid att förstå den
fruktansvärda situation vårt folk hamnade i efter nationalitetsskiftet 1658
och framåt under 1600-talet. Saljes kanske mindre kända hembygdshistoria
"Med de våra genom sekler", kan anses vara allmängiltig för stora
delar av vår region eftersom den innehåller mycket väl dokumenterat
historiskt material. ©
SSF
|