|
Lathunden ABC för regionalister
Av Göran Hansson Alkoholimport Alkoholskatt EMU EU-institutionerna EU-parlamentet Europarådet Kultur Europarådet Region Europarådet och språkmångfalden FN Flaggning Flaggning Företag Fotboll Fotbollsdomare Gatunamn Gränskontroll Kapitalstyrning Kulturdefinitionen Kulturföremål Kulturpolitik Marknadsföring Massmedia Medborgarskap och nationalitet Museer NGO Ordbyte Ordens betydelse Regional indelning i Sverige Regional identitet Regionkommittén Sedlar Sjörapportering Statligt kulturstöd Statskött Stat eller Nation Stöd näringslivet Suveränitet Sverige 12-indelningen Sverige–svenskt Turism Tänk regionalt Väderrapportering Vägkartor Hjälp till att utveckla listan. Skicka ditt förslag till SSF. Förord Europa håller på att förändras. Från att ha varit ett stelt statssystem med rigida gränser, som under de senaste två århundradena hävdat ”folkrätt” och ”suveränitet” för att kontrollera den egna befolkningen och hålla andra utanför, håller statsgränserna att mjukas upp med fri rörlighet för människor, kapital och företagande. Statens tidigare så starkt omhuldade suveränitet håller på flyttas från staten till andra nivåer – utåt mot en globalisering, uppåt mot den europeiska unionen och neråt mot de regionala och lokala nivåerna. Denna process upplevs som hotfull av dem som stödjer den gamla statsmakten. Men också förvirrande för dem som tidigare levt i tron om statsmaktssystemets okränkbarhet. Man börjar alltmer inse att processen mot en utfasning av staten är ett faktum som man på något sätt måste förhålla sig till. En vanlig reaktion är att ta avstånd från EU och dess förmenta byråkrati som blandar sig i typiskt ”svenska” frågor. Detta problem är speciellt vanligt i Sverige där människor levt under en central statsmakt som fört en isolationistisk politik under lång tid och inte varit tagit del av övriga Europas historiska erfarenhet. Medan utvecklingen i den europeiska unionen, med förflyttning av makt dels uppåt till EU och dels nedåt mot regionerna, upplevs som nödvändig och relevant i många av Europas stater upplevs den som förvirrande och farlig i Sverige. Man kan se två fraktioner i Sverige när det gäller EU:s framtid. Den ena är den statscentralistiska och den andra är den ”federalistiska”. Den statscentralistiska vill att så lite makt som möjligt skall flyttas till EU och den andra att EU skall utvecklas i federalistisk riktning. Ingen av dessa har fått en positiv genklang bland befolkningen. De partier som förespråkar ”federalismen” har sett sina väljarsympatier minska i väljarbarometrarna och den statscentralistiska, huvudsakligen bestående av de två största partierna har genom sin EU-politiska inriktning gjort Sverige till en av de mest EU-negativa medlemsstaterna inom EU, vilket bl.a. resulterade i ett nej till EMU vid senaste folkolmröstningen. Vissa politiker kallar sig för ”federalister” i olika EU-sammanhang men kopplar inte denna tanke till federalisering av Sverige. Detta innebär problem eftersom det skapar förvirring kring begreppet federalisering. Det är dessutom så att utvecklingen inom EU knappast kan kallas ”federalistisk” enligt detta ords grundläggande betydelse. Enligt lexikon definieras begreppet federalism på följande sätt: Federalism - d.v.s. ett förbund - är ett politiskt system som syftar till en statsbildning av mer eller mindre självstyrande delenheter. Enligt denna definition kan en konstitutionell förändring mot federalism ske inom en stat (t.ex. Sverige) men den är knappast applicerbar på den brokiga skara av stater och starka självstyrande regioner som den europeiska unionen består av. Det är sålunda inte helt klart vad de som kallar sig för federalister i ett EU-sammanhang menar. Ser de ett framtida federalistiskt Europa i den meningen att man i framtiden skall ha en central statsmakt (som i USA) med de nuvarande medlemsstaterna som delstater? De negativa konsekvenser som dessa två fraktioners inställning till den europeiska unionen fört med sig, kan vara ett tecken på att de politiska budskap som de fört fram inte är realistiska i förhållande till den verklighet som är en realitet inom andra delar av Europa. Kanske är det så att både statscentrealismen och sen svenska varianten på ”federalismen” inte är i samklang med den utveckling som styrt Europa under de senaste decennierna och därför blir oförståelig för folk i allmänhet. Verklighet och teori hänger inte ihop. Men det finns ett tredje politiskt alternativ som får EU:s utveckling och dokumentation att bli mera förståelig och realistisk – Regionalismen. Detta politiska koncept har fått ett rejält fäste i Europa och går ofta under benämningen Regionernas Europa. Detta har stöd även i organisationer som arbetar med de mänskliga kulturella rättigheterna, inte minst Europarådet. Konceptet Regionernas Europa har inte som syfte att lägga ned staten som institution. Istället försöker man att finna en ny väg framåt som dels gynnar Europa som helhet och dels föra de politiska och offentliga besluten närmare människorna. Regionalismen kommer att stärka regionerna i hela Europa. Därmed stärks även staten och EU som helhet. Den som stödjer regionalismen stödjer även fred och välstånd samt Europas många språk och kulturer.Tanken är att skapa ett Europa av politiska/administrativa regioner (jmf NUTS-2 basregioner) som med hjälp av den s.k. subsidiaritetsprincipen kan förhandla med statsmakten om den mest lämpliga nivån för varje enskild sakfråga. Detta förfarande är redan etablerat när det gäller förhållandet mellan EU och staten. I förlängningen kommer alla politiska och administrativa beslut att fattas på den mest lämpade nivån (EU, staten, regionen eller den lokala nivån) till gagn för både demokrati, ekonomi, kultur och miljö. Men ”Regionernas Europa” är ännu ett relativt okänt begrepp i Sverige, mycket beroende på statsmaktens ovilja att introducera ett nytt koncept som riskerar att reducera makten i Stockholm till förmån för den regionala nivån. Med statsmakten i detta sammanhang menas inte bara den politiska och offentliga makten utan även den massmedia som spelare i det statskonservativa laget. Stiftelsen Skånsk Framtid, en think-tank för europeisk regionalism, har publicerat en bok om regionalismen som ett alternativ i europeisk politik. Denna bok – Regionalismen inför 2000-talet – beskriver hur en regionalisering av Sverige kunde gå till. För den som vill stödja en europeisk regional utveckling även i Sverige har denna Lathund för Regionalister tagits fram. Den ger tips om hur man i det dagliga livet kan gå tillväga för att gynna och stödja en regionalistisk utveckling även i Skandinavien. Tanken är att denna Lathund för Regionalister skall utökas och utvecklas med tiden och vi ser därför fram emot bidrag till denna lathund, både i form av nya uppslag och kommentarer till de befintliga. Punkterna nedan är listade i alfabetisk ordning. |
|
Alkoholimport
Alkoholskatt Den europeiska regionalismen vill frigöra regionerna från statsmaktens bojor på flera områden. Men regionerna kan inte bli fria att utvecklas ekonomiskt om staten tillåts styra den ekonomiska utvecklingen inom statsgränserna. Tyvärr fick aldrig regionalismen som alternativ en plats i debatten i Sverige i samband med folkomröstningen om EMU. Regionalismen förutsätter att EU fortsätter att utvecklas som det är tänkt, nämligen att statens tidigare suveräna beslutsfunktioner flyttas till den nivå som ur samhällsnyttig synvinkel är den effektivaste sett ur ekonomisk, social och kulturell synvinkel. Detta betyder att många beslut, som under den senare historien tagits på statsnivån, kommer att flyttas till dels EU-nivån och dels de regionala och lokala nivåerna. Detta kräver en utökad politisk kontroll över de beslut som fattas på EU-nivån vilket i sin tur betyder att EU-medborgarna måste börja förlita sig på EU:s olika institutioner. Mer politiskt och demokratisk beslutsmakt måste bl.a. föras över från ministerråden till EU-parlamentet. Regionalismen kräver att man följer EU:s direktiv att representanterna till EU-parlamentet skall väljas på ett personligt mandat, direkt ansvarig inför de väljare som valt personen ifråga. Man måste ta avstånd från dagens icke EU-anpassade valsystem där det i praktiken blir de statsorienterade partierna utser de EU-parlamentariker som skall skickas till Bryssel. I ett regionaliserat Sverige kunde varje region få välja 2 av Sveriges 24 representanter i EU-parlamentet. Valet skall ske enligt EU:s personvalsprinciper vilket skulle ge en direkt koppling mellan enskilda väljare och representationen i Bryssel. Detta skull i sin tu skapa ett större intresse för EU-valen än vad som är fallet idag.
Europarådet - Kultur Statsmakten i Sverige har helt ignorerat existensen av Europarådets konvention för regionalist självstyre. Det är i denna som subsidiaritetsprincipen mellan stat och region är tydligast beskriven. Det är regionerna bör insistera på att statsmakten snarast undertecknar denna konvention eftersom man inte kan förvänta sig att staten självmant tar initiativ till något som kommer att märkbart reducera den egna makten över regionerna. Europarådet och språkmångfalden Sverige har undertecknat och ratificerat Europarådets konvention om Europas småspråk. Men statsmakten har inte accepterat att det existerar regionala språkvariationer inom dess gränser som är värda att bevara och utveckla. De regionala språken, som skånskan och gotländskan, är på väg att helt utplånas med den svenska språkpolitiken. Även på detta område har Sverige kritiserats av Europarådet. Regionalisten flaggar gärna den regionala flaggan bredvid andra flaggor – EU-flaggan, statsflaggan samt lokala och kulturella flaggor. Vilken man väljer att hissa på den egna flaggstången är upp till var och en beroende på tillfälle och önskemål.
Flaggning - Företag FN
Fotboll
Fotbollsdomare Många gatunamn i regionerna speglar ett statsnationalistisk mentalitet synsätt som är oförenlig med ett regionalistiskt synsätt. Många gatunamn i bl.a. Skåne påminner om en storsvenskhet och regional underdånighet som man i övriga Europa har svårt att förstå. Enligt EU-regler får inte rutinmässiga kontroller ske vid statsgränserna, varken av tull eller av passpolis. Detta sker ändå vid gränsen mellan Skåne och Sjælland. Statsmakten hävdar att kontrollen behövs för att motverka smuggling av bl.a. narkotika. Utifrån en regionalistisk synvinkel kan man acceptera ett sådant resonemang, fast endast under två förutsättningar: att förhandling först sker med regionala politiska organ på båda sidor om statsgränsen och att samma ”nyttoperspektiv” skall läggas på statsneutrala gränsdragningar inom den egna staten – t.ex. mellan Skåne och Småland.
Kapitalstyrning
Kulturdefinitionen
Kulturföremål
Kulturpolitik
Marknadsföring
Massmedia Medborgarskap och nationalitet Skilj på medborgarskap och nationalitet. Man kan vara svensk medborgare men av småländsk, gotländsk eller skånsk nation. Genom att skilja på nationalitet och medborgarskap faller också problematiken kring invandrare från andra länder. Man kan vara svensk medborgare men av katalansk eller bayersk nation. Det finns inget utrymme för statsnationalismen i den öppna och rörliga värld som ligger framför oss. För närvarande satsas stora statliga pengar på att driva statsnationalistiska museer i Stockholm medan de regionala museerna lider av stora ekonomiska problem. I framtidens Regionernas Europa finns det knappast några statliga kultur- eller historiemuseer, bara regionala. Varför skall en regions (Skånelands) kulturella och historiska arv finnas deponerade i en annan region (Svealand - Stockholm? Stöd de NGO-organisationer (icke-statliga) som arbetar för att statsmakterna även språkligt och kulturellt skall respektera de nationer som finns inom dess gränser. Till skillnad från FN kommer framtiden att ligga hos icke-statliga organisationer som arbetar för att de mänskliga rättigheterna upprätthålls även för de små folken och kulturerna. Det är där som det folkliga engagemanget kommer att finnas och inte hos staten och dess internationella sammanslutningar.
Ordbyte
Ordens betydelse
Regional indelning i Sverige
Tro inte på statspropagandan om att det inte finns regionala identiteter i Sverige. Känslan för regional tillhörighet ligger djupt i människors själar. Det tar inte lång tid för ett par människor när de möts för första gången innan de klargjort att de är gotlänningar, smålänningar och värmlänningar. Det är speciellt den skånska identiteten som känns hotfull för statsnationalisterna. Det är märkligt att samma människor som inte för en sekund skulle tveka om att kalla skottarna för identitetsmässiga skottar och inte "storbritanniare" finner det omöjligt att kalla skåningar för identitetsmässiga skåningar.
Regionkommittén Sedlar
Sjörapportering Edligt Europarådets konvention om regionalt självstyre får inte statligt stöd till regionerna öronmärkas. Ändå görs detta i Sverige till nästan 100 procent. Regionalismen kräver att det regionala politiska styret antingen ges ekonomiska resurser till kulturen via statskassan eller beskattningsutrymme överförs från staten till regionerna.
Statskött Folk i hela världen har fallit för statspropagandan om att staten är en ”nation” som är värd att dö och döda för. Staten är en militär och administrativ enhet och inte en nation i detta ords ursprungliga betydelse. Statnationalismens propaganda har varit så effektiv att det är svårt att bryta igenom dimridåerna som den statliga hjärntvätten lagt ut. I boken ”The Role of Forth World Nations and Synchronous Geopolitical Factors in the Breakdown of States.” skriver Richard Griggs 1991. ”Distinktionen mellan en stat (som binder upp sina medborgare med lagens och militärens hjälp) och en nation (som är produkten av kulturell evolution) var inte ifrågasatt förrän i perioden kring den franska revolutionen. Med en nation menas en specifik folkgrupp med en gemensam bakgrund - historia, territorium, språk och kultur. I vetenskapliga termer är det därför felaktigt att sätta likhetstecken mellan stat och nation, men den stora massan av människor i världen är indoktrinerad att tro motsatsen."
Stöd näringslivet
Suveränitet
Denna ”regionalisering” i Sverige har som syfte att splittra gammal samhörighet och garantera att den verkliga makten ligger kvar i Stockholm. Men det finns för Sveriges del klara utgångspunkter på alla plan för en regional indelning . Den kan bestå av 11 regioner (+ plus en specialregion för samerna). Dessa är:
Denna indelning stämmer väl överens med de kriterier som EU lagt fast i den s.k. NUTS 2-indelningen (basregioner).
Sverige – svenskt Turism Sverige är en stat som vilar på ett fundament av militär och administrativ kontroll av medborgarna. Staten Sverige består av ett antal regioner med egna historiska, språkliga och kulturella bakgrunder. Ingen region i Sverige skall vara förmer eller viktigare än en annan. Det faktum att regionen Svealand, med militärens och kyrkans hjälp, lade andra regioner under sig gör inte Svealand till annat än vad det är – en region bland andra. (Tänk på namnet Sverige betyder Svearnas rike).
Väderrapportering
Vägkartor © SSF |
|